Simulacra 2

Michelle Monareng, Narae Jin, Patricio Dalgo, Katti Lundh, Marit Lindberg, Leif Skoog & Johan Suneson, Henrik Lund Jørgensen
Utställning
, 18:00 -
Ur Marit Lindbergs film: Kolossen på prora, Filmat material av Henrik Lund Jörgensen blandas med Marit Lindbergs egna filmer från platsen.
Stillbild från video av Marit Lindberg

 

I utställningen Simulacra 2 arbetar konstnärerna Michelle Monareng, Narae Jin, Patricio Dalgo, Henrik Lund Jörgensen, Katti Lundh, Leif Skoog & Johan Suneson och Marit Lindberg i samarbete med Lena Ollmark med konstnärliga närmanden till fiktionaliserad verklighet. I utställningen visas konceptuella, dokumentära verk som förhåller sig till politiska och historiska händelser medan andra skapar helt fiktiva berättelser. De olika förhållningssätten belyser olika medvetandeskikt och gestaltar bild- och informationsflöden i video, måleri, foto och installation.

Konstnärerna har träffats i olika konstellationer på platser för konstnärlig produktion i Berlin, i Brasilien, i Upplands Bro och Göteborg. De har träffats och utbytt erfarenheter om konsten och världen. Samtal och arbete har varvats med konstnärliga gestaltningar i olika sammanhang. Grupputställningen är ett sätt att fortsätta den konstnärliga dialogen och låta verken belysa varandra för att skapa nya sammanhang och perspektiv på vår föränderliga värld.

Simulacra är ett begrepp som beskriver någonting konstgjort som tas för verklighet. I konst och litteratur förknippas det med människoskapelser som börjar leva sitt eget liv. Dorian Greys porträtt, Pinoccio, Frankensteins monster, Homuccullus och Gholem, är exempel på det. I Platons Sofisten förstås simulacra som en trovärdig kopia som förvrider människors intryck av originalet, ett illavarslande hot som Platon menar att all konst utgör. Även världen i stort är ett skuggspel som bara filosofen, enligt Platon, kan avslöja. Lögnen är en alternativ förklaring, som retroaktivt belyser en uppkommen situation, men som även kan ge löften om vad som ska hända. Den som ljuger bär på en hemlighet och ser på verkligheten med lögnen som facit. En dubbel blick. Psykologiska simulacra öppnar dörren för att den verklighetsbild som man växer upp med kan visa sig vara en chimär. Den dubbla blicken kommer då att riktas bakåt mot minnena och det förflutna. Allt i det förflutna skrivs då om till potentiella skenbilder. Tvetydighet som förekomsten av simulacra innebär osäkrar existensen av en objektiv gemensam värld. Faktaresistens och åsiktskorridorer och inställningen att den mest populära rösten skriver historien kan förstås som ett omfamnande av simulacrum och den nihilistiska relativism som detta synsätt tillåter.

Hur skulle en kunna tänka om artefakter, det konstgjorda, fantasin och lögnen i relation till dagens värld?

Konstnärssamtal: fredag 16 nov kl 18.

 

 

Konstnärsnämnden  iaspis  HelgeAxson  Circolo  IFAC  Stiftelsen Längmanska kulturfonden

Med stöd av
Konstnärsnämnden, IASPIS, Helge Ax:on Johnsons stiftelse, Stiftelsen Längmanska kulturfonden, Circolo Scandinavo, Skandinaviska föreninges hus, Incheon Foundation for Arts&Culture, South Korea